Doktorandprojekt

Hur kan vi säkerställa Sveriges kritiska flöden?

Hur kan vi säkerställa Sveriges kritiska flöden?

Vad händer när försörjningskedjor av samhällskritiska varor och tjänster inte längre fungerar som vi är vana vid? Vad har det för potentiella konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner, och i förlängningen för dig som medborgare? Hur kan man göra flödeskedjorna mer resilienta? Detta är frågor som detta forskningsprojekt försöker besvara.

Tidiga varningar ger bättre framkomlighet för utryckningsfordon

Tidiga varningar ger bättre framkomlighet för utryckningsfordon

Blåljus och sirener kan vara svårt att upptäcka i tid. Genom att ge bilister en tidig varning inne i bilen finns det mer tid att lämna fri väg på ett säkert sätt. Men vad händer om systemen inte fungerar som de ska och till exempel skickar falska varningar?

När katastrofer drabbar utvecklingsländer – forskare bygger krisberedskap i Rwanda

När katastrofer drabbar utvecklingsländer – forskare bygger krisberedskap i Rwanda

Skador är den vanligaste dödsorsaken bland unga i världen och den största andelen av dessa dödsfall sker i utvecklingsländer. Trots detta finns det begränsat med forskning om katastrofer och dess medicinska följder från de flesta utvecklingsländer. Lotta Velin, doktorand vid Linköpings universitet, jobbar med ett projekt som undersöker katastrofer i Rwanda, de skador som uppstår vid dessa händelser, samt den nuvarande krisberedskapen. Målet är att använda sig av den nya kunskapen om katastrofer, skador och beredskap för att förstärka beredskapen genom lokalt anpassade katastrofsimuleringar.

Allmänheten kan rädda liv genom utbildning och träning

Allmänheten kan rädda liv genom utbildning och träning

Genom att ge allmänheten anpassad utbildning och träning i blödningskontroll kan många människor räddas varje år. Inlärningsform, utbildningsmaterial och inställning och upplevelse av att utbilda sig i blödningskontroll är alla tre viktiga komponenter i inlärningsprocessen.  I ett flertal studier studeras hur lekmän upplever att träna på och utföra blödningskontrollerande åtgärder. Utifrån detta kommer sedan nya rekommendationer för framtida utbildningsprogram tas fram.

Brist på beslutsstöd inom räddningstjänsten äventyrar Sveriges hantering av klimat-olyckor

Brist på beslutsstöd inom räddningstjänsten äventyrar Sveriges hantering av klimat-olyckor

Det råder i dagsläget brist på beslutsstöd för naturolyckor inom räddningstjänsten. I projektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE) är målet att ta fram direkt användbara beslutsstödsverktyg för att hantera enskilda och multipla naturolyckor. Beslutsstöden kan variera från enklare tumregler till avancerade optimerings- och simuleringsmodeller. Viktor Sköld Gustafsson, doktorand vid Linköpings universitet, arbetar med projektet.

Bättre räddningsinsatser med beslutsstöd

Bättre räddningsinsatser med beslutsstöd

Insatsledning och beslutsfattande vid räddningsinsatser är några av de enskilt viktigaste faktorerna för att räddningsinsatsen ska bli lyckad. Samtidigt sker beslutsfattande under en räddningsinsats under tidspress, och många gånger med bristfälliga eller otillräckliga fakta, vilket försvårar uppgiften. I detta forskningsprojekt undersöker vi hur olika beslutsstöd kan användas vid räddningsinsatser.