Krishantering, räddningsinsatser, och beslutsstöd

Banbrytande forskning med närhet till verkligheten

Vid Linköpings universitet arbetar Security Links forskare med flera aspekter som rör beslutsstöd, räddningssystem, krishantering och multipla naturhändelser. Det kan t.ex. röra sig om metoder och tekniker för att skapa, underhålla och utnyttja kunskapsmodeller för att skapa säkrare, smartare och mer användbara system. Detta kan appliceras på beslutsstöd för olika branscher inom civil säkerhet.

Andra områden som berörs av forskningen är verksamhetsutveckling, organisatoriskt lärande och resiliens, användarcentrerad systemutveckling och citizen engagement/co-production. Viktiga applikationsdomäner är hälso- och sjukvård, räddningssystem, ledningssystem och krishantering. Flera av områdets forskare har varit aktiva med arbetet att studera och leda krishantering vid Covid-19-pandemin.

FOI deltar i arbetet med insatser som främst berör beslutsstöd och beslutsstödsystem.

Läs mer om forskningen inom krishantering

Hans erfarenheter från kriget i Syrien ger mervärde i forskningen om civila insatspersoner

Hans erfarenheter från kriget i Syrien ger mervärde i forskningen om civila insatspersoner

Wael Alkusaibati växte upp i Syrien, i en akademisk familj. Han var tidigt inställd på en forskarkarriär, men kriget kom i vägen för hans planer. Nu, flera år senare och med SFI-studier samt en masters-examen inom företagsekonomi i bagaget, har Wael påbörjat forskarstudier vid Linköpings universitet. Med Sofie Pilemalm som handledare kommer Wael att studera hur användningen av frivilliga insatspersoner i samproduktion med blåljusmyndigheter kan organiseras.

Hur kan vi säkerställa Sveriges kritiska flöden?

Hur kan vi säkerställa Sveriges kritiska flöden?

Vad händer när försörjningskedjor av samhällskritiska varor och tjänster inte längre fungerar som vi är vana vid? Vad har det för potentiella konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner, och i förlängningen för dig som medborgare? Hur kan man göra flödeskedjorna mer resilienta? Detta är frågor som detta forskningsprojekt försöker besvara.

Tidiga varningar ger bättre framkomlighet för utryckningsfordon

Tidiga varningar ger bättre framkomlighet för utryckningsfordon

Blåljus och sirener kan vara svårt att upptäcka i tid. Genom att ge bilister en tidig varning inne i bilen finns det mer tid att lämna fri väg på ett säkert sätt. Men vad händer om systemen inte fungerar som de ska och till exempel skickar falska varningar?

När katastrofer drabbar utvecklingsländer – forskare bygger krisberedskap i Rwanda

När katastrofer drabbar utvecklingsländer – forskare bygger krisberedskap i Rwanda

Skador är den vanligaste dödsorsaken bland unga i världen och den största andelen av dessa dödsfall sker i utvecklingsländer. Trots detta finns det begränsat med forskning om katastrofer och dess medicinska följder från de flesta utvecklingsländer. Lotta Velin, doktorand vid Linköpings universitet, jobbar med ett projekt som undersöker katastrofer i Rwanda, de skador som uppstår vid dessa händelser, samt den nuvarande krisberedskapen. Målet är att använda sig av den nya kunskapen om katastrofer, skador och beredskap för att förstärka beredskapen genom lokalt anpassade katastrofsimuleringar.

Allmänheten kan rädda liv genom utbildning och träning

Allmänheten kan rädda liv genom utbildning och träning

Genom att ge allmänheten anpassad utbildning och träning i blödningskontroll kan många människor räddas varje år. Inlärningsform, utbildningsmaterial och inställning och upplevelse av att utbilda sig i blödningskontroll är alla tre viktiga komponenter i inlärningsprocessen.  I ett flertal studier studeras hur lekmän upplever att träna på och utföra blödningskontrollerande åtgärder. Utifrån detta kommer sedan nya rekommendationer för framtida utbildningsprogram tas fram.

Brist på beslutsstöd inom räddningstjänsten äventyrar Sveriges hantering av klimat-olyckor

Brist på beslutsstöd inom räddningstjänsten äventyrar Sveriges hantering av klimat-olyckor

Det råder i dagsläget brist på beslutsstöd för naturolyckor inom räddningstjänsten. I projektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE) är målet att ta fram direkt användbara beslutsstödsverktyg för att hantera enskilda och multipla naturolyckor. Beslutsstöden kan variera från enklare tumregler till avancerade optimerings- och simuleringsmodeller. Viktor Sköld Gustafsson, doktorand vid Linköpings universitet, arbetar med projektet.

Bättre räddningsinsatser med beslutsstöd

Bättre räddningsinsatser med beslutsstöd

Insatsledning och beslutsfattande vid räddningsinsatser är några av de enskilt viktigaste faktorerna för att räddningsinsatsen ska bli lyckad. Samtidigt sker beslutsfattande under en räddningsinsats under tidspress, och många gånger med bristfälliga eller otillräckliga fakta, vilket försvårar uppgiften. I detta forskningsprojekt undersöker vi hur olika beslutsstöd kan användas vid räddningsinsatser.

Strategic crisis management in the EU

Strategic crisis management in the EU

Security Link:s forskare Panagiotis Papadimitratos medverkar i arbetsgruppen för rapporten “Strategic crisis management in the EU” som publiceras av SAPEA och släpps i juni 2022.

Security Link:s forskare inom området

Sofie Pilemalm

Professor i informatik
Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet

Sofie Pilemalm

Professor i informatik
Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet

Carl-Oscar Jonson

Biträdande professor i experimentell katastrofmedicin
KMC Linköpings Universitet

Carl-Oscar Jonson

Biträdande professor i experimentell katastrofmedicin
KMC Linköpings Universitet

Erik Prytz

Biträdande professor
Institutionen för datavetenskap (IDA) Linköpings universitet

Erik Prytz

Biträdande professor
Institutionen för datavetenskap (IDA) Linköpings universitet

Eva Blomqvist

Biträdande professor
Institutionen för datavetenskap (IDA) Linköpings universitet

Eva Blomqvist

Biträdande professor
Institutionen för datavetenskap (IDA) Linköpings universitet