Människor utsätts för ett stort antal risker varje dag. För att se till att riskerna är på en rimlig nivå i samhället finns lagar och regler som ställer krav på att riskerna hanteras på ett bra sätt. Dessa regelverk ser väldigt olika ut i olika länder – men vilka...

Vad händer när försörjningskedjor av samhällskritiska varor och tjänster inte längre fungerar som vi är vana vid? Vad har det för potentiella konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner, och i förlängningen för dig som medborgare? Hur kan man göra flödeskedjorna mer resilienta? Detta är frågor som detta forskningsprojekt försöker besvara.

Blåljus och sirener kan vara svårt att upptäcka i tid. Genom att ge bilister en tidig varning inne i bilen finns det mer tid att lämna fri väg på ett säkert sätt. Men vad händer om systemen inte fungerar som de ska och till exempel skickar falska varningar?

Skador är den vanligaste dödsorsaken bland unga i världen och den största andelen av dessa dödsfall sker i utvecklingsländer. Trots detta finns det begränsat med forskning om katastrofer och dess medicinska följder från de flesta utvecklingsländer. Lotta Velin, doktorand vid Linköpings universitet, jobbar med ett projekt som undersöker katastrofer i Rwanda, de skador som uppstår vid dessa händelser, samt den nuvarande krisberedskapen. Målet är att använda sig av den nya kunskapen om katastrofer, skador och beredskap för att förstärka beredskapen genom lokalt anpassade katastrofsimuleringar.

Genom att ge allmänheten anpassad utbildning och träning i blödningskontroll kan många människor räddas varje år. Inlärningsform, utbildningsmaterial och inställning och upplevelse av att utbilda sig i blödningskontroll är alla tre viktiga komponenter i inlärningsprocessen.  I ett flertal studier studeras hur lekmän upplever att träna på och utföra blödningskontrollerande åtgärder. Utifrån detta kommer sedan nya rekommendationer för framtida utbildningsprogram tas fram.