Genom att ge allmänheten anpassad utbildning och träning i blödningskontroll kan många människor räddas varje år. Inlärningsform, utbildningsmaterial och inställning och upplevelse av att utbilda sig i blödningskontroll är alla tre viktiga komponenter i inlärningsprocessen.  I ett flertal studier studeras hur lekmän upplever att träna på och utföra blödningskontrollerande åtgärder. Utifrån detta kommer sedan nya rekommendationer för framtida utbildningsprogram tas fram.

Det råder i dagsläget brist på beslutsstöd för naturolyckor inom räddningstjänsten. I projektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE) är målet att ta fram direkt användbara beslutsstödsverktyg för att hantera enskilda och multipla naturolyckor. Beslutsstöden kan variera från enklare tumregler till avancerade optimerings- och simuleringsmodeller. Viktor Sköld Gustafsson, doktorand vid Linköpings universitet, arbetar med projektet.

Insatsledning och beslutsfattande vid räddningsinsatser är några av de enskilt viktigaste faktorerna för att räddningsinsatsen ska bli lyckad. Samtidigt sker beslutsfattande under en räddningsinsats under tidspress, och många gånger med bristfälliga eller otillräckliga fakta, vilket försvårar uppgiften. I detta forskningsprojekt undersöker vi hur olika beslutsstöd kan användas vid räddningsinsatser.

Civila insatspersoner är personer ur allmänheten som hjälper räddningstjänst. Civila insatspersoner kan ofta vara på plats mycket fortare än blåljuspersonal, och med en snabb insats göra stor skillnad. Detta forskningsprojekt studerar hur denna typ av samproduktion kan utformas och implementeras.