Banbrytande forskning med närhet till verkligheten
Vid Linköpings universitet arbetar Security Links forskare med flera aspekter som rör beslutsstöd, räddningssystem, krishantering och multipla naturhändelser. Det kan t.ex. röra sig om metoder och tekniker för att skapa, underhålla och utnyttja kunskapsmodeller för att skapa säkrare, smartare och mer användbara system. Detta kan appliceras på beslutsstöd för olika branscher inom civil säkerhet.
Andra områden som berörs av forskningen är verksamhetsutveckling, organisatoriskt lärande och resiliens, användarcentrerad systemutveckling och citizen engagement/co-production. Viktiga applikationsdomäner är hälso- och sjukvård, räddningssystem, ledningssystem och krishantering. Flera av områdets forskare har varit aktiva med arbetet att studera och leda krishantering vid Covid-19-pandemin.
FOI deltar i arbetet med insatser som främst berör beslutsstöd och beslutsstödsystem.
Läs mer om forskningen inom krishantering
Frivilliga grupper och samverkan vid krisinsatser
Mohamud Yusuf är doktorand vid Linköpings Universitet. Hans forskning rör frågor om hur olika frivilliga grupper inom räddningstjänsten komplettera varandra för att skapa samhällets resiliens. Hur kan volontärer bidra i kriser, katastrofer, och i ett civilt försvar?
Prompt Enginering mot bias i stora språkmodeller
Projektet PEBL (Prompt Enginering against Bias in LLM:s) har till syfte att undersöka hur metoder för prompt engineering kan användas för att minska bias hos generativa språkmodeller. Preliminära resultat från våren 2024 visar att de studerade språkmodellerna har en...
Hur kan utvärderingar av krishanteringsinsatser bäst genomföras och presenteras?
Aktörer inom det svenska krisberedskapssystemet genomför kontinuerliga utvärderingar av kriser och krishanteringsövningar. Målet är att lära av tidigare erfarenheter och utveckla förmågan att hantera framtida kriser. Dock återfinns det vissa frågetecken kopplat till huruvida dessa utvärderingar faktiskt identifierar relevanta brister och bidrar med åtgärdsförslag som implementeras. Därför finns det ett behov av att undersöka och utveckla hur utvärderingar av krishanteringsinsatser bäst kan genomföras, och presenteras, för att öka deras nytta.
Hur samarbetar människor vid en olycka?
Wilhelm Brodin är doktorand vid Linköpings Universitet och studerar hur människor samarbetar vid olyckor. Läs mer om hans doktorandprojekt här.
Metoder för kunskapsmodellering för vaccindata
Det är viktigt att beslutsfattare och läkare får tillgång till högkvalitativ data om vaccinationstäckning, säkerhet och effektivitet av olika vaccin på olika virusvarianter, och biverkningar av vaccin. I detta examensarbete vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet har Elise Lång undersökt metoder för kunskapsmodellering som kan stödja integration av vaccindata från många olika källor.
Hur hanteras riskerna bäst i samhällsplanering?
Människor utsätts för ett stort antal risker varje dag. För att se till att riskerna är på en rimlig nivå i samhället finns lagar och regler som ställer krav på att riskerna hanteras på ett bra sätt. Dessa regelverk ser väldigt olika ut i olika länder – men vilka...
Onto-DESIDE
Onto-DESIDE är ett EU-finansierat projekt inom cirkulär ekonomi. Det syftar till att göra fragmenterad data om produkter, material och andra resurser tillgänglig och förståelig både för människor och datorer.
Hans erfarenheter från kriget i Syrien ger mervärde i forskningen om civila insatspersoner
Wael Alkusaibati växte upp i Syrien, i en akademisk familj. Han var tidigt inställd på en forskarkarriär, men kriget kom i vägen för hans planer. Nu, flera år senare och med SFI-studier samt en masters-examen inom företagsekonomi i bagaget, har Wael påbörjat forskarstudier vid Linköpings universitet. Med Sofie Pilemalm som handledare kommer Wael att studera hur användningen av frivilliga insatspersoner i samproduktion med blåljusmyndigheter kan organiseras.
Hur kan vi säkerställa Sveriges kritiska flöden?
Vad händer när försörjningskedjor av samhällskritiska varor och tjänster inte längre fungerar som vi är vana vid? Vad har det för potentiella konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner, och i förlängningen för dig som medborgare? Hur kan man göra flödeskedjorna mer resilienta? Detta är frågor som detta forskningsprojekt försöker besvara.
Tidiga varningar ger bättre framkomlighet för utryckningsfordon
Blåljus och sirener kan vara svårt att upptäcka i tid. Genom att ge bilister en tidig varning inne i bilen finns det mer tid att lämna fri väg på ett säkert sätt. Men vad händer om systemen inte fungerar som de ska och till exempel skickar falska varningar?
Security Link:s forskare inom området
Sofie Pilemalm
Professor i informatik
Sofie Pilemalm
Professor i informatik
Carl-Oscar Jonson
Biträdande professor i experimentell katastrofmedicin
Carl-Oscar Jonson
Biträdande professor i experimentell katastrofmedicin
Erik Prytz
Biträdande professor
Erik Prytz
Biträdande professor
