Tänk dig att du befinner dig i en brinnande byggnad och plötsligt möts av en robot. Den är ungefär en meter hög och verkar veta vad den gör – men vad vet du egentligen om den? Ser den dig? Kan du prata med den? Är den styrd av någon, eller agerar den utan mänsklig inblandning? Det är just sådana frågor som intresserar Aksel Holmgren. Hans doktorandprojekt, som leds av forskare vid Linköpings universitet, bygger vidare på tidigare forskning om hur människor tolkar och förstår robotars agerande.
Robotar i dagens och framtidens räddningsarbete
Robotar används redan idag i olika former av räddningsarbete. Det kan handla om drönare som kartlägger skogsbränder eller söker efter drabbade vid en olycksplats, men också om markgående robotar som kan släcka bränder eller transportera utrustning. I framtiden kommer sådana robotar troligtvis bli fler och mer självständiga i sitt agerande, vilket gör det allt viktigare att undersöka hur samspelet mellan människor och robotar påverkas i akuta situationer. Centrala frågor blir då: Hur förändras samarbetet mellan människor när robotar inkluderas i teamet? Hur byggs förtroende för en robot i stressiga situationer? Och hur uppfattar både olycksdrabbade och räddningspersonal en robots avsikter?
Tre forskningsinriktningar
I projektet studeras samspelet mellan människor och robotar i räddningssituation från tre olika perspektiv. Den första handlar om fjärrstyrda robotar vid verkliga räddningsinsatser. Här undersöks hur operatörer och räddningstjänstpersonal samarbetar och förstår varandras avsikter när en robot, som exempelvis en drönare eller en brandrobot, styrs på distans. Den andra fokuserar på autonoma robotar och hur de uppfattas av räddningspersonal. Studien handlar om hur mycket personalen litar på robotar som agerar självständigt, och hur de tolkar deras agerande. Den tredje inriktningen rör personer som befinner sig i en nödsituation, men som inte är professionell räddningspersonal – alltså lekmän. I simulerade krissituationer undersöks hur lekmän reagerar när de möter en robot: om de känner sig trygga, hur de tolkar robotens intentioner och om de tror att roboten agerar på egen hand.
Mål: Effektivt och tryggt människa-robot-samarbete i räddningsinsatser
För att robotar ska kunna fungera som effektiva och säkra medlemmar i framtidens räddningsteam måste vi förstå hur människor uppfattar och interagerar med och via dem – särskilt i pressade och farliga situationer. Målet med projektet är således att bidra till utvecklingen av både teoretisk kunskap och praktiska riktlinjer för bättre samarbete mellan människa och robot i kris och katastrofer.
Huvudhandledare: Erik Prytz
Bihandledare: Sam Thellman och Tom Ziemke